snart är det slut

årets semester börjar så smått lida mot sitt slut… jag har grov ångest…

Jag har en känsla av att inte komma vidare utan att vi bara står och stampar på samma ställe. Jag vill gärna hitta tillbaka till den plats där vi var tidigare jag och maken, där vi inte råkade i luven på varandra stup i kvarten och där vi tyckte att det var roligt att göra saker ute på tomten.

För tillfället vadar vi i olika projekt som faktiskt inte blir klara, jag försöker begränsa vad jag ska göra för jag har insett att det inte går att göra allt på en gång. Samtidigt skriker hela kroppen efter att göra det klart, fast här sitter jag i soffan utan jobbarkläder och försöker fundera på att göra något inne.

Nån som har något förslag på vad man kan göra när inspirationen tryter och vardagen är grå, trots att man har semester? Eller är det så att man kanske behöver komma igång och jobba lite igen så att det blir struktur på vardagen, är man en sådan vanemänniska?

Uj vad det här blev djupt, nu ska jag gå ut och vrida nacken av grannfan som inte kan låta bli sin trimmer….