Vi bygger igen
Äntligen så bygger vi igen! Eller vi är nog fel att säga, mannen är det som är duktig. Jag tittar på eftersom jag inte kan vara med just nu. Lite konstigt känns det att stå på sidan av och inte göra något. Jag får ge världens bästa markservice istället.
Imorgon kommer allt virke vi har beställt hem, parentes i tillvaron, gud vad det är skönt att ha hemkörning. Vi har en mycket bra granne här i byn som hjälper mannen att bygga. Tack och lov för det.
Det som ska byggas är en förstukvist och trappor till altanen och entrédörren på långsidan. Det ska bli himla skönt att ha tak ovanför den dörren. Återkommer med bilder på miraklen.
Kör en liten bebisupdate också, eftersom det är anledningen till att jag får titta på. Vi var hos barnmorskan idag igen, har varit ett i veckan i vad som känns som en evighet nu. Det var blodtryck och kiss och sånt som skulle kollas, och så klart sockret. Sockret var åt fanders, trots en högre dos än tidigare, fast just frukosten var det som är svårast att få ordning på. Blodtrycket hade ändrat sig åt båda håll, undertrycket högre och det andra lägre, och sen så var kisset inte heller godkänt. Imorgon ska jag lämna av lite till av någon anledning, antagligen för att jämför om det är lika som det jag lämnade av idag. Till och med intervallet som jag gör besök på faciliteten skulle kollas av. Så det var ketoner, proteiner och vita kroppar i som inte skulle vara i, de två första kan både vara tecken på havandeskapsförgiftning och/eller lång tid med höga sockervärden. Hoppas på att vi får ner och bort allt detta snarast. Vill inte spendera de sista veckorna i sjukskrivningsläge utan jag vill jobba och må bra.
Återkommer med update på båda säkert imorgon.
på tvären
Just nu går livet lite som en krabba. Det går på tvären.
Jag gymmar som en galning och ser efter vad jag äter men nålen? Nej den går krabba med resten. Iof så hänger byxorna lösare men det vore trevligt att se resultat i siffror. Detta eftersom den snälla doktorn inte kommer att bry sig ett dugg om att jag har lösare byxor så länge som vågen visar för mycket...
Jag ska även ta mig i kragen och faktiskt slå en signal till det där stället. Jag vill ha sluta vara sötsugen piller! Nu. För det är fördjävligt vad jag är sugen på gottis. Ska även passa på att fråga om trombocyterna då, om de kan ha något med saken att göra.
I övrigt händer det inte så jättemycket, vi jobbar som små idioter och hoppas att det ska ge utslag.
Har spenderat mycket tid med en granne och en gammal vän. De har lyssnat på mig när jag haft det jobbigt och det är inte lajbans just nu. Det är tufft att vilja så mycket men att vara helt utelämnad åt slumpen. Känns det som.
Hörs
ljuskänslig
Den ena av våra grannar är tydligen extremt ljuskänslig, såpass att hon idag när maken kom hem kände ett enormt behov av att ställa sig i fönstret och vifta hysteriskt! Min man är snäll så han gick ner och frågade vad som var på tok och då vill hon att vi inte ska ha ljuset på på bilen när vi kör upp på vår infart för att ibland så lyser det på henne då. Alternativt kunde vi ju alltid backa upp för att inte störa henne...(Det här är grannen med granplantorna och komposten)
Kanske kan vi be dem köpa ny gräsklippare eftersom deras låter?
Seriöst så måste dessa människor ha för mycket tid! Varför bry sig om uppfarten? Jag menar jag skulle förstå om vi startade bilen och lät den stå i en halvtimme med helljus. Nu gör vi ju inte det utan när vi kommer hem stänger vi av bilen som vanligt folk. Kostar ju slantar att ha bilen igång utan att åka i den 
Så vad ska man göra i ett sånt här läge?
fredag
viken vecka vi har haft. Känslomässig berg- och dalbana, vi pratade lite igår och kom från till att vi var rätt trötta. Tisdagens besök gjorde en del mycket lättare men samtidigt blev det mer definitivt. Efter långa samtal och funderande så har vi bestämt oss för att våga. Eller det är jag som tror på att våga, mannen visste att han gjorde det. Trots dessa beslut så vill inte min ständige följeslagare skallebank ge sig av och vi ger oss in i tredje veckan med rejäl huvudvärk... Kanske kan massage vara något? Jag är iof både arg ledsen och frustrerad fortfarande på kanske beror det på det.
Jag träffade på min granne på gymmet i torsdags, vi har inte setts på hela sommaren och hösten. Hon hade haft en del otur med sina lungor och jag berättade om mitt. Dagen efter hade hon gjort en massa efterfrågningar och kom upp med värsta pappret med förslag på åtgärder. Först var hon orolig att jag skulle ta illa upp men faktiskt så uppskattade jag att hon trampade på och ville hjälpa, inte min mentala sida utan min fysiska. Tänk vad konstig man är ibland.
Idag står det gym på almanackan och sen västerås där vi ska kika på en bil och sen sala där det idag firar att loke fyllt 4.
Ha en skön helg.
Vilken helg
Jag är lyckligt lottad.
Jag har en skön syster och en skön fia. Fredagenll spenderades på åbryggan, vi mumsade hamburgare och drack en del öl. Jag hämtade hem dem till oss när jag åkte från jobbet på fredag lunch. G&T i solskenet på altanen sen frappe inne i regnet =)
Vädret klarnade och det var grymt skönt ute på bryggan. På promenaden hem genom stan träffade maken en gammal klasskompis från gymnasiet hemma i sala... Världen är liten ibland! Så där lite lagom runt 22 åkte skrutt hem med sin man och vi andra for hemåt. Jag hade lånat ut jouren tillfälligt så det var bara att ta tillbaka den när vi kom hem.
Lördagen gjorde jag inget annat än att sitta på altanen och lapa sol. Läste en bok också och sov en del. Med andra ord en mycket skön lördag. Senare på kvällen kom sis och vi badade skönt hos mor och far. Söndagen var nog en klar upprepning av lördagen, jag solade under parasollet och läset, badade och gjorde inte så mycket mer.
Blir det så mycket bättre? Inte bygger vi nått men det känns viktigare att hitta tillbaka till det som är roligt igen. Visst det är roligt att bygga men just för tillfället är det mest ett tvång känns det som. Det kommer nog och det är nog viktigt att göra det i vår takt.
Idag var det dags för något som maken och jag tummat på tidigare. Som bekant har jag ju en del mål att nå, och jag frågade honom tidigare att om jag vågar mig iväg till ett gym följer du mig då? Självklart var han med och idag var det således dags. Jag mådde nästan kräkilla för är det nått jag inte trivs med så är det när mycket tränade människor kan se mitt otränade jag. (o)lyckligtvis hade gymmet ifråga inte öppettider som normalt så därför kan vi inte komma dit förrens på onsdag. Så nu har jag en frist tills på onsdag när vi tom har en tid som vi ska passa dit. Undrar om jag hinner framkalla malaria eller nått tills dess?
Dock har jag kommit fram till att det enda sättet för mig att nå mina mål är att träna, och om jag nu fan betalar för det måste jag gå dit. Har lite medvetet valt ett gym dit jag vet att en kompis går. KAnske kan jag träna med fler än maken, kanske blir det lättare att gå dit då? Hoppas det. Så nu gäller det, varje dag fråga om jag varit på gymmet och vad jag hade för mig där... Och hoppas för det gör jag.
Det har varit en händelserik dag i övrigt, imorgon har vi planerat att följa med ett annat par ut och äta för att sen besöka en konsert. Undrar dock hur krystat det kommer att bli, damen i paret hörde av sig idag för att meddela att hon och hennes man ska separera. De är tydligen inte osams men det verkar å andra sidaan vara rätt så nytt det beslutet... De har med andra ord inte hunnit dit ännu. Jag hoppas för deras skull att de reder ut det. Vi har inte umgåtts med dem så länge då de är kompisar till några av våra kompisar, egentligen bara sen i våras men det klickade direkt. Det är så skönt att äntligen ha en granne som man kan knalla över till och fika. Som vi gör bland kompisarna, när nått krisar så fikar vi, hon har nu en stående inbjudan på kaffe vilken tid på dygnet som helst.
snart är det slut
årets semester börjar så smått lida mot sitt slut... jag har grov ångest...
Jag har en känsla av att inte komma vidare utan att vi bara står och stampar på samma ställe. Jag vill gärna hitta tillbaka till den plats där vi var tidigare jag och maken, där vi inte råkade i luven på varandra stup i kvarten och där vi tyckte att det var roligt att göra saker ute på tomten.
För tillfället vadar vi i olika projekt som faktiskt inte blir klara, jag försöker begränsa vad jag ska göra för jag har insett att det inte går att göra allt på en gång. Samtidigt skriker hela kroppen efter att göra det klart, fast här sitter jag i soffan utan jobbarkläder och försöker fundera på att göra något inne.
Nån som har något förslag på vad man kan göra när inspirationen tryter och vardagen är grå, trots att man har semester? Eller är det så att man kanske behöver komma igång och jobba lite igen så att det blir struktur på vardagen, är man en sådan vanemänniska?
Uj vad det här blev djupt, nu ska jag gå ut och vrida nacken av grannfan som inte kan låta bli sin trimmer....
update
som synes har det varit en massa slappande vid poolen i veckan. Det har varit underbart.
Helgen har gått i festens tecken. I fredags var vi ute i slätviken och firade in semester med sis och goda vänner. Hemma sent och inte helt nykter där heller.
Igår var vi hos P och M här hemma i byn, lite oväntat var det en större grillfest än vad jag trott från början. Men det var skoj, sis och familj var med och lilla V har nya kompisar här ute. Det har enligt rapport gått åt massor av vin och knackabangarna i min panna kan bara hålla med. Sen ska man ju inte heller blanda, det var öl, vin, grogg och lite bubbel... Så kan det gå! Kvällen avslutades med ett rejält dopp i poolen solen höll på att gå upp och lamporna var tända. Tänk vad skoj man kan ha. På väg hem från poolen får maken och jag för oss att det är dags för premiärtur med båten. Sagt och gjort så hämtade vi båtnycklarna och gav oss ut på vattnet. Vi åkte upp en bit och stängde sen sen av och filosoferade oss med strömmen ner till bryggan igen. Kanske skulle vi gått hem och sovit istället redan då vid fyra när vi badat klart. Men nej halv sex i morse ramlade vi in genom dörren och somnade som ovaggade troll.
Kan säga att idag känns det att man inte är 20 längre, hur orkade man en tvådagars tidigare?
Imorgon är det fika på schemat. och tvätt. Och faktistk så ska jag även ringa en läkare... Men för en helt annan sak. Vet inte om tårkanaler kan bli inflammerade men mitt vänstra öga och vänstra sidan av näsan är mycket ömma och jag har inte varit i slagsmål. Känner man i ögonvrån är det lite svullet och det gör satans så ont att pilla där.
Ha det nu gott!
Fikarace
Vet ni vad 6 koppar kaffe under en förmiddag ställer till med? Man är kissnödig resten av dagen!
Det har varit en mycket bra dag idag, först kom grannen P med kottar, han behövde hjälp med en dator. Lite oplanerat men men det gick det med. Fru B sladdade in en stund senare och som alltid var det en trevlig pratstund. Uppskattar de där pratstunderna, efteråt brukar det mesta vara på plats! I dörren mötte Fru B Junior som var på väg in för sin kopp kaffe. Det var länge sen jag träffade honom och faktiskt saknar jag honom på jobbet en del. Trots sina 22 år är han riktigt rolig och vi har mycket djupa diskussioner =), flickor, musik och livet brukar vara hans del. Jag lyssnar och ler, saknar tidiga 20-åren en del när man hör om sena kvällar och tidiga mornar...
Imorgon är sista anhalten för den här resan. Efter imorgon behöver det aldrig ha hänt och det är framåt som gäller.
Har förresten ordnat en parkeringsplats på kontoret så att nu är allt på plats för höstens icketågfarande... Se sj.se!
Ha det gott nu
Snabb markläggare
Igår ringde sambon upp killen som ska göra vår tomt. Vi skulle ju som sagt höras tidigt i veckan för att bestämma när han ska komma. Han börjar idag!
Febril aktivitet ute på tomten igår, vi var tvugna att fixa undan det sista så som soptunna och annat. I övrigt var det ju tomt sen tidigare.
Ska bli riktigt spännande att se vad som händer hemma idag tills jag kommer hem...
kommunen och grannen har vi inte hört något mer om.
idag
Idag är det dags för kommunen att prata med grannen. Undrar vad som kommer att hända? Innerst inne hoppas jag att det blir lugnt och att allt återgår till vardag.
Kom på imorse när jag tittade ut att de kanske ifrågasätter syrenbuskaget som står där också men det har funnits från start tillsammans med den jättestora gamla tallen. Vi har syrenen kvar som insynskydd vid sovrummet.
Det är inte utan att man känner sig som en grinig gammal tant och jo jag tjatar om det här för att lite rättfärdiga allt inför mig själv. Till viss del är det ju onödigt men bättre att ta tag i det nu än sen när det verkligen är ett problem.
Nåja vi får väl se vad som händer...
Nu ska jag påminna sambon om att han ska ta kontakt med markläggaren för att sen när han kommer.
Sist in
Andra tycker
- trollisbo om Flarnis och jag, igen
- Linda om Flarnis och jag, igen
- trollis om sista veckan innan allvaret
- Fröken Isakson om sista veckan innan allvaret
- Fröken Isakson om En dag kvar
Doldis?
Historien
Kategorier
Besökare
Admin
![[Valid RSS]](http://www.saji.se/images/valid-rss.png "Validate my RSS feed")