En doktor konsulterades och blodtrycksmedicin ordinerades, jag behöver inte träffa någon. En rusning ner till provtagningscentralen och apoteket blev det också. Så det behövdes ingen tur till förlossningen idag heller fast med starka förmaningar om att jag är tvungen att ta kontakt med dem vid minsta förändring mot det sämre. Hur märker man det?

Passade även på att fråga om det inte var så att det faktiskt var läge att sjukskriva mig nu? Tydligen så görs inte heller det längre, fast doktorn som jag inte behövde träffa sjukskrev mig ändå. Vilket känns skönt för då behöver jag inte nalla på mina föräldrardagar innan. För inte tycker jag att man kan kalla sig frisk när man är tvungen att vara på sjukan varannan dag och äta mediciner. Nåja så här är det nu.

Hoppas hårt på att det ska ta slut snart, flarnis får gärna komma nu.

Just nu har jag inte kontroll, alls... (näpp)

Jag vill men får inte göra saker, jag vill inte men måste göra vissa saker...

Hela min tillvaro styrs av hur blodtrycket ligger och hurvida det finns några proteiner i kisset. Idag var det åter dags för ett besök på förlossningen. Blodtrycket var lägre än tidigare 130/90 dock fanns det proteiner. En doktor bestämde sig dock för att det inte fanns någon anledning att träffa mig, fast jag skulle se till att göra om det inom två dagar. Gränsen mellan att de slår på reflexer och tar blodprover verkar vara flytande. Man vet inte riktigt vad som ska hända härnäst. Alltså har jag inte kontroll, alls. Så imorgon får vi se vad som är gränsen då.

Sen är nästa grej byggandet som ska pågå här, ska. Jag i min värld var ganska på det klara med att den skulle vart färdig nu. Så är det inte och eftersom jag inte får vara med och bygga kan jag inte heller skynda på den som ska bygga. Det känns som om jag skulle tvinga fram något då. Samtidigt är det en del inne som behöver fixas till men eftersom jag har en hel maskinpark i tvättstugan kan jag inte komma framåt. Mannen vill att vi ska hämta hem barnvagnar och sånt och jag får panik över vart vi ska ställa det... I tvättstugan kan man inte gå in genom dörren så där kan man inte ställa den, i entren behöver man kunna gå in och ut där man inte ställa en vagn heller... Tillråga på allt så är det utspritt skit över hela gården, små brädbitar och annat bara ligger där de råkade landa. Likadant är det inne, småsaker blir liggandes där de råkade landa. Jag gör inget annat än plockar småskit som inte får plats någonstans, alls. Alltså har jag inte kontroll på något, när bygger vi härnäst? Kommer vi att hinna bli färdiga innan Flarnis? Blir det någon andra trapp? Ingen kontroll!

Vi pratar frustration på hög nivå. Så när jag väl tar upp detta får mannen spel och säger att man inte kan rå för att man blir sjuk... Ännu en sak jag inte kan ha kontroll över. Så känslan av att tvinga någon annan minskar inte, alls!

Resultatet av det här? Jo, en sjuk huvudvärk, ett högt blodtryck och en massa protein. Det enda bra i det här är att det max är två veckor kvar och att sockret är grymt stabilt.

Så vad göra? Jo jag städar som en tok, döljer min frustration genom att hela tiden pyssla med något. Vilket är tvärtemot vad jag borde göra, ligga still!

Vi får se vad som händer imorgon...

Blodtrycket var inte bättre idag än sist utan det var sämre 150/98 och sen 150/100, och huvudvärken har ju inte heller gett med sig kan man säga, den märks mer nu. Blev skickad till förlossningen igen, fick som tur var träffa samma läkare och sköterska så det var inget som behövde upprepas på sånt sätt.

Flarnis kurva ligger mycket bra och de andra magdetaljerna kollade de inte eftersom det gjordes i onsdags. Mina reflexer var bra om än något känsligare och det fanns för många proteiner. +2 De tog även om blodproverna som inte heller visade något utöver lätt förhöjning av värdena, vad de nu mäter på.

De frågade om jag själv kände att det var nödvändigt att stanna kvar på sjukhuset, helst inte var mitt svar. Följden blir istället att vi ska tillbaka på söndag förmiddag för att göra om allting. Nya blodprover, kissprover, och ny kurva, sen ska väl en och annan reflex slås på också. Efter det får vi se vad som händer.

Hoppas på att det lägger sig nu och att vi slipper springa ut och in på sjukhuset.

I helgen händer det nog inget speciellt, mannen är risig och jag är ju inte mindre risig...

Jag startade på ett blodtryck på 158/100 och en 45 minutersvila senare 150/90 tyvärr också +2 på proteinskalan. Hjärtljud räknades och var bra. Socker var också bra.

Vi skickades vidare till förlossningen av min barnmorska. Väl där gjordes alla tänkbara tester och annat. Blodtrycket var högre när jag kom dit och lägre efter 40 minuters vila igen, tillbaka på 150/90. Nytt kiss i burk och inga proteiner alls, hur det nu gick till.

En läkare och fem timmar senare blev vi utsläppta tills imorgon då det är dags för ytterligare ett besök hos barnmorskan. Tydligen ska jag förbereda mig på att jag kommer att få ligga på en brits någonstans igen i minst 40 minuter. Sen ska jag tillbaka ytterligare en gång på måndag, och sen får vi se vad de båda besöken visar.

Kan påstå att jag är lite lätt förvirrad, kom till barnmorskan och kände mig relativt bra. Lite trött och lite ont i huvudet men det är ju direkt ingen skillnad från någon tid tillbaka. Sover ståendes och huvudvärken trodde jag var en förkylning i antågande...

Inför imorgon så består huvudvärken den är lite skarpare just nu men det kan bero på att jag är trött. Och faktiskt så har jag tagit det lugnt, slutat jobba och sånt. Vi får se imorgon vad hon har att säga då. Plus dock är att mannen följer med imorgon, han är hemma med den förkylning jag trodde jag hade på g.

Uppdatering följer

Skillnaden från förra gången är att mannen inte kunde vara med och således fick mor min bli med istället. Vi träffade en överläkare som småstressad väntade på att barnmorskan skulle bli klar med sitt mätande. I samma sekund som hon var klar med mätandet kom läkaren fram och konstaterade glatt att Flarnis är precis så stor som han eller hon ska vara. Varken mer eller mindre från någon kurva, sist vi var och mätte var den 21 % större än medianen, men det är tillåtet upp till 22 %.  Läkaren konstaterade då att de inte kommer att göra något alls, jag får fortsätta upp till en vecka över tiden som det ser ut nu och slipper proceduren med att bli igångsatt i förtid. Fick en ny tid till om två veckor igen så får vi se om det goda håller i sig.

Barnmorskan som mätte satt och skrattade lite för sig självt när hon höll på. Flarnis var i högform, hela min mage lekte hela havet stormar. På bilden var det händer och fötter som fladdrade runt och hon fick jaga för att få ta i en bild av lårbenet som var klar och fin. Hjärtat slog på men det mättes inga slag denna gång, iof fladdrade allt överallt så det var inget tvivel om att den levde. Synnerligen upprörd var h*n på själva manicken som de far runt med över magen, mättanten blev till sist tvungen att kommentera livligheten, med frågan du vad har du gjort eller inte gjort idag? Fast skönt är det att det är lugnt nu mot kvällen, hopp om att sova finns.

Igår fyllde mannen år och delar av familjen var här. Trevligt som alltid och det blev en del snickrat. Nästan all lockpanel är på och till helgen ska definitivt det mesta bli klart. Mannen skall kalla in hjälp och jag får försöka köra markservice igen. Som en överraskning lovade svärfar att han skulle komma och hjälpa till med att sätta spottarna i innertaket till förstukvisten. Tackar för det, dimmer och sånt skulle det bli på den. Måste bara komma ihåg att säga att jag vill ha ett eluttag på sidan också. Nu måste jag bara hitta en lampa till den andra dörren, så att det bli lys även på den sidan av huset.

nu sista delen av fångarna och sen kasta sig i sängen och hoppas på att sova fler timmar än igår!

Ha de

Tassarna liknar något som elefanter står på idag, och händerna är inte mycket bättre. Måste på dagens lista är doppresent, strykning och slipning. Slipningen är stolen jag målar på, av någon anledning har det runnit färg... Och jag som verkligen torkade av överskottet! Nåja det är bara en del som ska målas om så det går fort.

Var ute och hämtade in lite tvätt och jag kan varna för myggorna utanför dörren idag, de är ettriga! två bett senare och äntligen inne, det lär gå åt lite xylocain idag =)

Igår var det besök hos barnmorskan igen, lite för tidigt eftersom det blev v 35 idag, men min går på semester en vecka nu. Från att ha varit mycket oroliga över mitt blodtryck har de nu skippat maskinen och mäter det manuellt och är därför helt nöjda med det. Maskinen verkar ha en felmarginal på hur mycket som helst, undertrycket blev 110 med maskinen och 84 manuellt...

Inga proteiner att tala om och inte heller några ketoner. Så frikänd även denna vecka. Flarnis hjärta slår på med 150 slag/minut som det gjort hela tiden, och varje gång lika upprörd på lyssningsmanicken de har. Igår så pass att flarn bestämde sig för att helt enkelt byta sida för att komma undan =)

Huvudet går fortfarande att flytta men inte så mycket som för en vecka sen, så det ser ut som om det går åt rätt håll och nedräkningen kan fortsätta. Idag är det bara 5 veckor kvar.

Nästa vecka är faktiskt något så ovanligt som en vecka helt utan sjukhusbesök, eller iaf planerade sådana. Dock tar vi igen det veckan efter! då är det tre stycken instanser som vill mig något.

Börjar med läkare på förlossningen, andra stopp är ögonbottensfotografering och sista är barnmorskan.

Börjar även jobba på måndag, ser dock lite fram mot det. Ska bli skoj att träffa alla igen. Avsluta alla lösa saker och sen slajda runt lite. På torsdag är det Norrköping som gäller, ledningen ska dit och kika på festivalens avslut och jag ska passa på att träffa vd för vår partner där och fortsätta övertalningskampanjen. Skönt med en mjukstart, dock ska jag åka tåg några dagar så vi får se hur det går. Måste prata med de som jobbar nu och se hur det funkar.

Nu är det nog dags att dra igång annars kommer jag att bli sittande här hela dagen.

Ha en skön lördag!

Mannen är flitig och bygger på, släpar takpannor upp och ned. Idag var det dock första arbetsdagen så nu blir det mer sporadiskt arbete skulle jag tro.

Flarnis och jag kämpar för att komma upp ur sängen i normal tid, idag blev det kl 11. Även om jag faktiskt var vaken redan vid 8.

I övrigt på schemat idag är att inhandla färg till stolen som jag ska måla,  0ch sen se om bm har tid att ta hand om mina fossingar. Det är förlångt ned till dem nu, orkar inte och det gör ont att böja sig länge =)

Stolen är en tripp-trapp som jag övertagit från grannen, den har slipats och ska nu bli vit igen.

Piper iväg! Ha en skön dag